Ett sista farväl
Eller på återseende kan man säga. Men nu har vi sagt hejdå för nu till min älskade lilla mormor <3 Det var en jättefin begravning i Röra kyrka och prästen var riktigt bra. Han pratade inte så mycket om religion utan pratade mer om minnen vi har från mormor och hur hon var som person. Detta underlättade, i alla fall för mig, som inte är religiös. Men samtidigt hade det inte spelat någon roll om prästen hade predikat om gud och hans helige ande (eller något i den stilen) för jag hade ändå tyckt att mormors begravning hade varit fin. För den handlade om henne och var för hennes skull och för att vi skulle kunna ta ett värdigt adjö av henne.
Det var en hel del släkt man inte träffat sen man var liten eller på många år som närvarade och dessutom mormors närmsta vän. Det var som min mamma sa i församlingslokalen efteråt, mormor gjorde något så här drastiskt för att vi och vår släkt skulle samlas igen efter så många år, och förhoppningsvis så ska det inte gå så många år innan vi ses igen.
Over all så var denna dagen fin, dock var det tungt innan man hade kommit sig till Henån, ville verkligen fly från detta och stoppa huvudet i sanden. När jag körde in i Henån så ville jag bara fortsätta rakt fram istället för att svänga av, ville verkligen inte befinna mig där idag. Men nu, när allt är över och man klarat sig igenom det så känns det bra. Och som jag skrev innan så var det en väldigt fin begravning, och en riktigt god smörgåstårta!
Så nu vill jag bara tacka min härliga familj, för att ni är dom ni är, tack <3
Och om ni två tokstollar från Norrland läser detta, jag kommer att sakna er och hoppas vi ses snart igen! Ni är för härliga! ;)
Kram på er!
En av mormors favoriter, Japanska Körsbärsträd <3
Det var en jättefin begravning för mormor <3
Och ja, vi måste ses snart igen... Bara så jobbigt att avståndet gör att det blir så långt mellan gångerna. Ha det så bra nu kusin :) vi ses snart igen <3